| EU-valet 2024 |
2023-05-04
EUs enorma regleringspolitik får konsekvenser. EU:s investeringsklimat försämras. Det är sämre nu än för tre år sedan enligt 90 procent av Europas näringslivsorganisationer, motsvarande Svenskt Näringsliv.
Utländska direktinvesteringar i EU föll med 66 procent 2021 jämfört med 2019, medan de steg i USA med 63 procent. Gapet i konkurrenskraft ökar både mellan Europa och USA och asiatiska länder.
I mars beslutade toppmötet för stats- och regeringschefer, att unionen nu ska starta en mycket bred satsning för att förbättra den långsiktiga konkurrenskraften. Regelbördan måste minska, att EU-länderna måste satsa på kompetensutveckling och att anslag till forskning och utveckling måste öka.
EU:s syn på statsstöd var ursprungligen restriktiv. Men under pandemin tilläts kortsiktiga, nationella stöd så att företag kunde övervintra. Sedan bekämpades skenande energipriser med nya vågor med statliga stöd.
När USA lade fram sitt klimatpaket IRA, med jättelika gröna subventioner föreslog Frankrike att EU måste svara med "en chock av industristöd". Detta skulle kopplas till franska metoder som stark politisk styrning, främjande av nationella storföretag och mer reglering. Kommissionen har också drivit på med statsstöd, industripolitik och en grön industriplan.
Politiken är anpassad för två länder, Tyskland och Frankrike. Av de statsstöd som anslogs under Ukrainakrigets första år fick Tyskland och Frankrike för nästan 80 procent, eller nära 520 miljarder euro.