EU-valet 2024 |
2023-05-23
1948 antog FNs generalförsamling deklarationen om de mänskliga rättigheterna som en "gemensam standard för prestationer för alla folk och alla nationer" som ska skyddas universellt. Beslutet tog med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka. De som röstade blankt var Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Belarus.
Ur Kairodeklarationen
Men år 1990 antog den Organisation of Islamic Cooperation en egen deklaration av mänskliga rättigheter, kallad Kairodeklarationen. Denna deklarationen slår fast att sharia är dess enda grund. Skillnader mot FNs deklaration finns när det gäller kvinnans ställning, religionsfriheten, yttrandefriheten, samt homosexuellas rättigheter. Män och kvinnor ska ha olika rättigheter vad gäller ekonomi, vittnesgillhet, straffsatser, storlek på skadestånd, skilsmässa, vårdnad om barn med mera.
Detta påverkar på hur länderna agerar i FN. Exempelvis har Saudiarabien, som ratificerat ett flertal FN-deklarationer med förbehållet att landet endast anser sig bundet av åtagandena i konventionerna i den mån de inte strider mot landets religiösa lagstiftning sharia enligt Koranen.
Hela 58 länder har undertecknat Kairodeklarationen, dvs 30% av FNs medlemmar:
Publ 2023-05-23