EU stöder WHOs nya hälsoregler

WHO, Geneve

Europeiska kommissionen har välkomnat överenskommelsen om de reviderade internationella hälsoföreskrifterna (IHR), som nåddes vid Världshälsoförsamlingen i Genève 2023-06-01.

Världshälsoförsamlingen samlade över 190 länder, inklusive alla EU:s medlemsstater, som tillsammans antog ett ambitiöst paket med ändringar av de internationella hälsoföreskrifterna, efter två års förhandlingar.

De internationella hälsoföreskrifterna är en juridiskt bindande internationella regler för att hantera globala hälsokriser, som man kom överens om för nästan 20 år sedan. Covid-19-pandemin är en anledning till att förstärka detta ramverk. Det nya avtal ställer långtgående krav på hur WHOs medlemsländer samordnar åtgärder vid stora hälsohot.

⇑ EU stöder

Publ 2024-06-15

EU välkomnar avtalet, som uppfyller ett av huvudmålen i EU:s globala hälsostrategi och avsevärt stärker den externa dimensionen av Europeiska hälsounionen.

Genom skärpta reglerna är målet att förbättra hanteringen av folkhälsokriser av internationellt intresse och att förbättra skyddet av alla medborgare från allvarliga gränsöverskridande hälsohot,

Den reviderade IHR kommer att hjälpa länder att förebygga och reagera på akuta folkhälsorisker.

⇑ Betydelse för Sverige

Publ 2024-06-15

De senaste ändringarna i WHO internationella hälsoregler (IHR) kan ha flera betydande konsekvenser för Sverige. IHR, som ursprungligen antogs 2005, har genomgått revideringar för att förbättra den globala hälsosäkerheten och stärka medlemsländernas förmåga att hantera folkhälsokriser. Här är några potentiella konsekvenser för Sverige:

Vad innebär ändringarna i WHOs hälsoregler IHR för Sverige

De senaste ändringarna i Världshälsoorganisationens (WHO) internationella hälsoregler (IHR) kan ha flera betydande konsekvenser för Sverige. IHR, som ursprungligen antogs 2005, har genomgått revideringar för att förbättra den globala hälsosäkerheten och stärka medlemsländernas förmåga att hantera folkhälsokriser. Här är några potentiella konsekvenser för Sverige:

• Förbättrad krisberedskap och Respons:

Sverige kan behöva uppdatera och stärka sina nationella beredskapsplaner för att bättre kunna hantera hälsokriser, som pandemier. Detta inkluderar förbättrad övervakning, rapportering och samordning med internationella partners.

• Ökad övervakning och rapportering:

Sverige måste förbättra sina system för övervakning av folkhälsorisker och sjukdomsutbrott. Det innebär snabbare och mer noggrann rapportering till WHO om potentiella hälsorisker som kan påverka den globala folkhälsan.

• Förbättrad samordning och samarbete:

Sverige förväntas öka sitt samarbete med andra länder och internationella organisationer för att dela information och resurser vid folkhälsokriser. Detta inkluderar samarbete i forskning och utveckling av nya medicinska motåtgärder.

• Stärkta hälsosystem:

Ändringarna kan leda till investeringar i och förbättringar av Sveriges nationella hälsosystem för att säkerställa att de kan hantera ökad belastning under kriser. Det kan innefatta allt från laboratoriekapacitet till utbildning av hälsoarbetare.

• Internationella reserestriktioner och handelsåtgärder:

Sverige kan behöva anpassa sina policyer gällande internationella resor och handel för att följa nya internationella standarder och rekommendationer från WHO. Det innebär att balansera folkhälsoskydd med ekonomiska och sociala konsekvenser.

• Lagstiftningsändringar:

Sverige kan behöva göra lagstiftningsändringar för att anpassa nationella lagar till de nya kraven i IHR. Detta kan omfatta allt från karantänbestämmelser till åtgärder för att hantera gränsöverskridande hälsohot.

⇑ Kritik mot ändringarna

Publ 2024-06-15

Ändringarna i Världshälsoorganisationens (WHO) internationella hälsoregler (IHR) har mött kritik från olika håll. Här är några av de huvudsakliga kritiska punkterna:

• Nationell Suveränitet:

Kritiker har uttryckt oro för att de nya reglerna kan inskränka nationell suveränitet. Genom att ge WHO ökad befogenhet att ingripa vid hälsokriser, menar vissa att länder förlorar kontrollen över sina egna folkhälsopolitiker och åtgärder.

• Genomförbarhet och Resurser:

Många länder, särskilt de med begränsade resurser, kan ha svårt att uppfylla de nya kraven. Kritiker menar att utan tillräckligt ekonomiskt och tekniskt stöd kan dessa länder kämpa för att implementera nödvändiga förändringar.

• Övervakning och Integritet:

Ökade krav på övervakning och rapportering har väckt farhågor om integritet och dataskydd. Det finns oro för hur känslig hälsoinformation kommer att hanteras och skyddas, särskilt när den delas internationellt.

• Brist på Inkluderande Beslut:

Vissa kritiker menar att beslutsprocessen för att anta ändringarna har varit bristfällig när det gäller inkludering och transparens. De anser att det borde ha funnits större möjlighet för alla medlemsländer att delta i och påverka utformningen av de nya reglerna.

• Effektivitet och Implementering:

Det finns skepticism om huruvida de nya reglerna faktiskt kommer att förbättra global hälsosäkerhet. Kritiker pekar på tidigare misslyckanden med att implementera IHR fullt ut och ifrågasätter om ändringarna kommer att göra någon verklig skillnad utan betydande strukturella förändringar inom WHO och nationella hälsosystem.

• Politisering av Hälsobeslut:

Vissa är oroliga för att hälsobeslut kan bli politiserade, med WHO som riskerar att påverkas av de största bidragsgivarländerna eller andra politiska krafter. Detta kan leda till beslut som inte nödvändigtvis är i den globala folkhälsans bästa intresse.

Sammantaget reflekterar kritiken en balansgång mellan behovet av förbättrad global samordning och beredskap för folkhälsokriser och bevarandet av nationell suveränitet och praktisk genomförbarhet.

⇑ Folkhälsomyndigheter

Publ 2024-06-15

IHR har i svensk lagstiftning implementerats genom Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndigheten har genom lagen ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot.

Myndigheten är också utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO i enlighet med IHR. Det innebär bland annat att Folkhälsomyndigheten ska bedöma om ett internationellt hot mot människors hälsa föreligger och rapporterar i sådana fall detta till WHO inom 24 timmar.

⇑ Källor

Publ 2024-06-15

• Kommissionen välkomnar enighet om starkare globala hälsosäkerhetsregler, EU Reporter (2024-01-03)
• WHO
• Internationella hälsoreglementet (IHR), Folkhälsomyndigheten
• Ground-breaking progress made in Member State negotiations on amendments to the International Health Regulations (IHR)
• Q&A, International Health Regulations: amendments, WHO
• Processen runt IHR, Elsa Widding, Interpellation, Riksdagen (Inlämnad 2023-11-15)
• Behandlingen av IHR i riksdagen