| EU-valet 2024 |
2023-04-13
Naturvårdsverket har haft i uppdrag att ta fram ett underlag för regeringens handlingsplan. Det kan sammanfattas i tre punkter:
EU-målet 2045 har kommit närmare att uppfyllas, om elektrifieringen av industri och transporter skalas upp.
Det kommande decenniet behöver investeringar i fossilfri elproduktion, huvudsakligen vindkraft, och elnät, genomföras i snabb takt.
De rent svenska nationella etappmålen till 2030 nås med nu beslutade styrmedel, men då måste regeringens aviserade sänkningen av reduktionsplikten genomförs.
Naturvårdsverket lägger 45 konkreta förslag inom el- och värme, industri, transporter och arbetsmaskiner, jordbruk, markanvändning och skog, finansmarknader, stödjande och koordinerad offentlig styrning.
Myndigheten verkar oroa sig för brist på stöd för klimatpolitiken. "Omställningen medför konsekvenser i vårt samhälle, kostnaderna för fossila alternativ kommer behöva öka samtidigt som alternativ som sänker utsläppen inte kommer vara lika tillgängliga för alla vid samma tid. Det behövs en tilltro till att politiken är nödvändig och väl avvägd sett till klimatfrågans vikt. Tilltro behövs också till politikens förmåga att ta hänsyn till att förutsättningarna att ställa om skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Det behövs även en ökad lokal acceptans och legitimitet för investeringar i tex. vindkraft och elnät och annan nödvändig infrastruktur."
Det finns inga bedömningar av vad myndighetens förslag kostar, vare sig för samhället totalt, för olika näringsgrenar eller familjer. Dock skriver man att ekonomiskt resurssvaga hushåll och mindre företag exempelvis i glesbygd kan drabbas, men att det kan lösas med medel från EU sociala klimatfonden. Den kan exempelvis kompensera för ökade rese- och elkostnader.
För att skapa förutsättningar för detta bör data utvecklas som gör det möjligt att ta fram bedömningar av energi och transportfattigdom samt jämställdhetsanalys.
Jag har skrivit en kort artikel om bakgrunden till handlingsplanen på Klimatfakta.info.