Aktuellt

Ungerns politiska system är en parlamentarisk republik med flera institutioner som delar på makten, men med en stark exekutiv gren som domineras av premiärministern och regeringen. Här är en översikt över de viktigaste elementen:

⇑ Staten och regeringen

• President: Ungern har en president som är landets statschef. Presidenten väljs av parlamentet för en femårsperiod och har främst ceremoniella och representativa uppgifter. Dock kan presidenten ha en viss roll i lagstiftningsprocessen, som att begära en laggranskning från författningsdomstolen eller skicka tillbaka lagar till parlamentet för omprövning.

Läs mer...<

Dick Erixon har varit landstingsrådssekreterare i Stockholms läns landsting, ekonom hos Noaks Ark och utredare vid Näringslivets medieinstitut. Han har också varit redaktör och skribent på Timbro och ledarskribent på Finanstidningen. Under 2010-talet var han ekonomichef på Noaks Ark. Han har också drivit företaget Erixon Kommunikation.

Läs mer...<

"Renew Europe" är en politisk grupp i Europaparlamentet, som bildades 2019 efter valet till Europaparlamentet. Gruppen är en sammanslagning av flera liberala och centristiska politiska partier från olika EU-länder.

⇑ Roll i Europaparlamentet

Publ 2024-08-28

"Renew Europe" har haft en viktig roll i Europaparlamentet, där de ofta fungerar som en bro mellan de två största politiska grupperna, EPP och S&D.

Renew Europe är en fortsättning på den tidigare gruppen "Alliance of Liberals and Democrats for Europe" (ALDE), men med ett nytt namn och en bredare medlemsbas efter valet 2019.

⇑ Historik och bildande

Publ 2024-08-28

Renew Europe bildades som ett resultat av ett initiativ från franska presidenten Emmanuel Macrons parti "La République En Marche!" (LREM), tillsammans med andra liberala partier i Europa. Syftet var att skapa en starkare liberal och centristisk kraft i Europaparlamentet, som kunde utmana de traditionella stora politiska blocken, som den konservativa Europeiska folkpartiet (EPP) och den socialistiska S&D-gruppen.

Läs mer...<

Schengen är en överenskommelse och ett område inom Europa där 27 europeiska länder har avskaffat sina gränskontroller för att möjliggöra fri rörlighet för personer. Detta innebär att människor kan resa mellan dessa länder utan att behöva visa pass vid gränserna, vilket är en stor fördel för turism, affärsresor och andra former av rörlighet.

⇑ Vad är Schengen?

Publ 2024-08-25

1. Schengenavtalet: Ursprungligen undertecknades detta avtal 1985 i den lilla byn Schengen i Luxemburg. Syftet var att gradvis avskaffa gränskontrollerna mellan de deltagande länderna.

Schengenländerna 2024

Läs mer...<

⇑ EU-deklarationen

Publ 2024-08-13

EU-deklarationen är regeringens prioriteringar i EU-arbetet

De presenterades av statsminister Ulf Kristersson vid den EU-politiska partiledardebatten i riksdagen den 15 november 2023.

⇑ Statsminister Ulf Kristersson i Europeiska rådet

Publ 2024-08-13

Den 27-28 juni samlades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för möte i Europeiska rådet. EU-ländernas ledare enades bland annat om utnämningar och nomineringar till EU:s toppjobb och antog den strategiska agendan för 2024-2029, en politisk plan som styr EU:s framtida inriktning och mål.

Läs mer...<

Den strategiska agendan för 2024-2029 antogs vid Europeiska rådets möte den 27 juni 2024. EU-ländernas ledare har enats om EU:s inriktning och mål för perioden 2024-2029. I den strategiska agendan fastställs EU:s prioriteringar och strategiska riktlinjer för den institutionella cykeln 2024-2029. Agendan vägleder EU-institutionernas arbete.

Agendan har fyra avsnitt:

• Ett fritt och demokratiskt Europa
• Ett starkt och säkert Europa
• Ett blomstrande och konkurrenskraftigt Europa
• Vägen till den strategiska agendan 2024-2029

Läs mer...<

⇑ Nya internationella hälsoföreskrifterna

Publ 2024-06-06

Europeiska kommissionen har välkomnat överenskommelsen om de reviderade internationella hälsoföreskrifterna, som nåddes vid Världshälsoförsamlingen i Genève den 1 juni.

Världshälsoförsamlingen samlade över 190 länder, inklusive alla EU:s medlemsstater, som tillsammans antog ett ambitiöst paket med ändringar av de internationella hälsoföreskrifterna, efter två år av intensiva förhandlingar.

Läs mer...<

EPP | Konservativa och kristdemokrater
S&D | Socialdemokrater
PfE | Högerpopulistiska EU-kritiker
ECR | Nationalkonservativa
ReNew Europa | Liberaler
De Gröna/EFA | Miljöpartister och separatister
Left | Vänsterpartister
ESN | Högernationalistiska EU-kritiker
Grupplösa | Ledamöter utan partigrupp

Läs mer...<

EU har som mål för att producera och importera grönt vätebränsle. 2030 ska EU producera upp till 10 miljoner ton förnybart väte och importera ytterligare 10 miljoner per år. För att få avsättning av all denna vätgas ska EU ge massiva subventioner.

EU anser att satsningen på grön vätgas är nödvändig för att kunna lagra el då el från vind- och sol är otillförlitliga.

Problemet, säger Europeiska revisionsrätten (EU:s budgetövervakning), är att EU:s mål är orealistiskt och sannolikt inte kommer att uppnås trots alla miljarder i finansiering.

Rapporten beskriver hur "kommissionen satte upp alltför ambitiösa mål för produktion och import av förnybart väte, det vill säga 10 miljoner ton vardera till 2030. Dessa mål baserades inte på en robust analys, utan drevs av politisk vilja."

Läs mer...<

⇑ Inledning

Publ 2024-07-21

Ursula van der Leyen i EU-parlamentet

Den 18 juli 20 24 höll Ursula von der Leyen ett tal till Europa­parlamentet i egenskap av kandidat för en andra mandatperiod som ordförande för Europeiska kommissionen. I sitt tal reflekterade hon över de framsteg som gjorts under hennes första mandatperiod samt de utmaningar som EU står inför. Hon lade fram en ambitiös vision för Europas framtid, där hon betonade vikten av enighet, hållbarhet och digital transformation.

⇑ Reflektion över första mandatperioden

Publ 2024-07-21

Läs mer...<