| EU-valet 2024 |
2023-11-06
Publ 2023-11-06
Långtidsbudgeten - vars formella namn är den fleråriga budgetramen - innehåller vanligtvis utgiftsprioriteringarna och utgiftstaken för en sjuårsperiod. Långtidsbudgeten innehåller årliga maxbelopp (tak) för EU:s samlade utgifter och för olika utgiftskategorier (rubriker). På så sätt kan EU planera sina finansieringsprogram flera år i taget.
Den nuvarande fleråriga budgetramen gäller för 2021-2027 och förhandlades fram av Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Långtidsbudgeten beslutas efter att
- enhällighet har nåtts så att det går att nå en uppgörelse i europeiska rådet.
- Europaparlamentet har gett sitt godkännande till att avsluta beslutsprocessen (parlamentet kan bara godkänna eller förkasta rådets ståndpunkt, inte ändra den).
Innan beslutet träder i kraft krävs
- enhällighet om antagande i rådet
- ett yttrande från Europaparlamentet
- godkännande i varje EU-land enligt deras konstitutionella bestämmelser.
Publ 2023-11-06
EU:s långtidsbudget för 2021-2027, tillsammans med NextGenerationEU uppgår till €2 018 biljoner i löpande priser. Det är 23 579 112 702 040 i svenska kronor.
Den ursprunliga budgeten var €1211 biljoner . Till den kom "Covid-19 recovery package" med €388 biljoner i direkta bidrag från medlemmarna och €386 biljoner i lån som medlemmarna tog och sedan gav till EU. Sammanlagt blir detta de €2 018 biljonerna.
Nu har räntekostnaden på lånen har blivit mycket större än planerat varför EU även vill ha bidrag till denna kostnad. Det säger Sverige nej till. [1]
"Covid-19 recovery package" har sedan döpts om till NextGenerationEU då pengarna går till inte bara till att reparera de ekonomiska och sociala skadorna som orsakats av coronavirus-pandemin utan även till att underlätta övergången till ett modernt och mer hållbart Europa.
Publ 2023-11-06
Hur används pengarna i långtidsbudgeten?
(Det blir väldigt många procent!)
Publ 2023-11-06
Varje år förhandlar man om och antar en ny årlig budget. Där fastställs utgifter och inkomster för budgetåret inom de ramar som fastställts i den aktuella långtidsbudgeten.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen kan alla påverka den årliga budgetens storlek och hur pengarna ska användas. Men enligt fördragen (artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) är det kommissionen som är ansvarig för att genomföra budgeten.
Beroende på vilket slags finansiering det rör sig om kan EU-budgeten förvaltas
i) gemensamt av kommissionen och nationella myndigheter,
ii) direkt av kommissionen eller
iii) indirekt av andra myndigheter i och utanför EU.
EU-länderna och kommissionen delar ansvaret för cirka 80 procent av budgeten.
Publ 2023-11-06
EUs intäkter består av "egna medel" och övriga inkomster.
Egna medel är avgifter som medlemsstaterna betalar till unionen. Avgiftens storlek baseras på bland annat landets bruttonationalinkomst (BNI).
Det finns tre olika typer av egna medel:
- traditionella egna medel (tull- och sockeravgifter)
- momsbaserade avgifter
- BNI-avgifter.
Tull- och sockeravgifter var ursprungligen tänkta att täcka budgetens alla utgifter men svarar numera för liten andel av hela budgeten.
Istället har momsbaserade avgifter utgjort den största inkomstposten i unionens budget. Alla medlemsländer betalar en avgift på 0,3 procent av den mervärdesskatt som de uppbär.
Momsavgiften har dock under 1990- och 2000-talet gradvis ersatts av en BNI-baserad avgift.
De egna medlen får inte överstiga en viss procentsats, fn 1,23 procent av unionens samlade bruttonationalinkomst. [3]
Publ 2023-11-06
Sverige betalade följande avgifter 2020
- Tullavgifter €538 600 000
- Momsbaserad avgift €315 379 950
- BNI-baserad avgift €3 180 555 360
- Rabatt €-130 945 465
- Totalt €3 903 589 845 (i SEK ca 39 miljarder)
Andel 2,6% av EUs budget egna medel.
Publ 2023-11-06