| EU-valet 2024 |
2024-01-13
För två år sedan bjöd EU in Europas medborgare till en online-konferens om Future of Europe. Urvalet av deltagare visade en stark opinion för ökad integration.
Med detta besked tog ett antal ledamöter av EU-parlamentet fram ett förslag till ett avtal om ett nytt EU som diskuterades i parlamentet 20 till 23 november 2023.
Publ 2023-01-04
EU.kommissionen har nu 27 kommissionärer, en från varje medlemsland, samt en president. I förslaget minskar antalet kommissionärer till 15. Den leds av "President of the Union" som själv utser sina kommissionärer så längde de balanserar geografiskt och demografiskt.
EU-parlamentet har nu begränsad styrka. Det kan inte föreslå nya lagar och har litet inflytande på valet av president. I förslaget kan parlamentet föreslå nya lagar och kan även ge förslag på president. Det kan också avsätta enskilda kommissionärer med ett majoritetsbeslut.
Nu utses presidenten bakom stängda dörrar av representanter för medlemländerna i Europeiska rådet. Rådet får i förslaget endast godkänna parlamaentets förslag genom 2/3-majoritet. Parlamentet och rådet tar gemensamma beslut i policyfrågor.
Europeiska rådet har idag stor makt vad gäller t.ex. försvaret, utrikespolitik och ekonomi. Varje medlemsland har nu vetorätt. I förslaget försvinner vetorätten. I stället införs Qualified Majority Voting, (QMV). Då tas beslut av minst 55% medlemsländerna med minst 65% av befolkningen.
Det finns även förslag om folkomröstningar för hela befolkningen i EU.
Publ 2023-01-05
Förslaget tillför EU nya ansvarsområden. Ansvarsfördelningen mellan EU och medlemsländerna tillförs olika kategorier: Firstly, Exclusive Competences: Endast EU kan besluta om lagar inom dessa områden. Några exempel:
Nu samarbetar EU och medlemslandet om miljö och biologisk mångfald. I förslaget bestämmer EU ensamt inom dessa områden.
Områden som sjukvård, polis, näringsliv och utbildning ska EU och medlemslandet samarbeta.
EUs makt ökar inom områdena energi, utrikespolitik, försvaret, tullen och infrastruktur som omfattar flera länder.
Publ 2023-01-12
EUs makt ska öka enligt förslaget. För närvarande har EU Article 7 som ger EU rätten att frånta medlemsland vissa rättigheter, t.ex. rösträtt. Beslut enligt artikel 7 tas i Europeiska rådet där varje land har vetorätt och har hittills stoppats.
I förslaget ska beslut om artikel 7 i stället tas EU-domstolen. I vanliga mål måste minst tre domare vara närvarande, medan det krävs minst elva respektive sjutton domare för att ett beslut i stora avdelningen och i plenum ska vara giltigt. Besluten fattas genom majoritetsomröstning bland domarna. Enighet krävs inte.
Publ 2023-01-13
Förslag om ett nytt fördrag godkändes av EU-parlamentet 2023-11-23. 291 röstade för, 274 emot och 44 avstod.
De 267 tilläggen till tidigare fördrag stöddes av fem partigrupper: Centre-right European People's Party (EPP), Progressive Alliance of Socialists and Democrats (S&D), Liberala Renew, Greens och Left.
Därefter behandlades det av Europeiska rådet, dvs av medlemsländerna där godkännande kräver enkel majoritet. Sedan ordnas ett koncention för slutlig utformning av ett nytt fördrag. För beslut om fördraget krävs godkännande av varje enskilt medlemsland.
I möte om ett nytt fördrag 2022 motsatte sig 10 medlemsländer rapporten: Sverige, Danmark, Tjekien, Portugal, Malta, Finland, Lettland, Litauen, Estland och Bulgarien. Den stöddes dock av majorteten. [1]
Publ 2023-01-04
För Sverige - och andra små länder - betyder det att inflytandet över det egna samhället minskar radikalt. Inga beslut kan tas som inte Tyskland och Frankrike stöder.
De föreslagna förändringarna måste få stöd av samtliga medlemmar i EU. Även av kritiska länder som Ungern och Slovakien. Hur kommer Sverige ställa sig?
Publ 2023-01-05